Psykologer menar att de som växte upp på 80‑ och 90‑talet har utvecklat ett ”ankomstbias” efter alla berättelser med lyckliga slut
I vår snabba vardag jagar många lycka som om det vore en plats man kan komma fram till. Psykologer har funnit att personer som växte upp under 1980‑ och 1990‑talen ofta utvecklat ett fenomen som kallas “ankomstbias” — en felaktig tro på att uppfyllda, konkreta mål ger varaktig lycka. Dr. Tal Ben‑Shahar, professor vid Harvard och specialist i positiv psykologi, säger att den här missuppfattningen är ett av de största hindren för vårt välbefinnande.
Hur populärkulturen formade en generation
De som växte upp under 80‑ och 90‑talen präglades starkt av populärkulturen då. Disney‑filmer, klassiska sagor och familjeblockbusters dominerade och slutade ofta med att karaktärerna levde “lyckliga i alla sina dagar”. Den här typen av berättelser lade grunden till en kollektiv bild av lycka som en slutpunkt snarare än något som pågår över tid.
Dr. Ben‑Shahar kallar det “ankomstbias” — tron att att nå ett visst mål automatiskt ska garantera bestående lycka. Många tänker till exempel “när jag får den här tjänsten kommer jag inte längre ha några bekymmer” eller “om jag gifter mig med den här personen kommer jag äntligen vara fullkomlig”. Som Dr. Ben‑Shahar förklarar leder den föreställningen ofta till besvikelse.
Varför vi vänjer oss (hedonisk anpassning)
Den psykologiska mekanismen bakom det här kallas hedonisk anpassning. Hjärnan vänjer sig vid nya omständigheter, vilket betyder att den extra känslan av välmående efter att ett mål nåtts ofta återgår till en mer normal nivå.
Forskning på lotterivinnare visar att de flesta efter bara några månader rapporterar ungefär samma nivå av tillfredsställelse som före vinsten. Det betyder inte att livet blivit sämre — snarare att hjärnan vant sig vid den nya situationen.
Många upplever därför en tomhetskänsla eller besvikelse efter stora livshändelser, det som artikeln kallar för “lyckans väntrum”. Förväntansglädjen inför att nå ett mål kan ofta vara större än glädjen efter att målet är uppnått, vilket leder till missnöje med vardagslivet som inte förändras mirakulöst när målet är nått.
Tips för att tänka om lycka
För att motverka “ankomstbias” rekommenderar psykologer att skifta fokus från slutmålet till att värdesätta själva processen. Se livet som ett ständigt flöde av förändringar, och odla lycka som en resurs längs vägen istället för att göra den till ett slutmål.
Generation Z uppfattas som mer mottaglig för ett processfokuserat synsätt. Medan äldre generationer starkt präglades av kulturen med lyckliga slut, börjar yngre generationer bryta sig loss från den här psykologiska fällan och anta en mer hållbar syn på lycka.
Denna forskning belyser vikten av att inte bara jaga mål för målets skull, utan att leva med uppskattning för resan och förändringens dynamik. Det ger oss chansen att fundera över vad som verkligen betyder något och hur vi kan justera våra förväntningar för att nå verkligt och varaktigt välbefinnande.