Att sova under sex timmar kopplas till högre demensrisk och snabbare hjärnåldrande
Sömn är en viktig del av livet, och dess betydelse för hjärnan blir allt tydligare ju äldre vi blir. Ny forskning visar att sömnstörningar inte bara blir vanligare med åldern utan också kan öka risken för allvarliga neurologiska sjukdomar, bland annat demens.
Hur sömnen påverkar hjärnan
Enligt Instituto Nacional sobre el Envejecimiento de Estados Unidos (NIA) (USA:s nationella institut för åldrande) ökar förekomsten av sömnstörningar som insomnia, sömnapné och Restless Legs Syndrome (RLS) med åldern. Dessa problem påverkar vardagen men kan också bidra till att demens utvecklas.
Whitehall II-studien, ledd av Séverine Sabia vid Université de Paris och University College London, ger viktiga insikter. Studien har följt brittiska tjänstemän sedan mitten av 1980-talet och visar att sömnbrist i medelåldern är en oberoende riskfaktor för demens. Med nästan 8 000 deltagare och 25 års uppföljning visade det sig att de som rapporterade att de sov sex timmar eller mindre per natt vid 50 års ålder hade en 22 % högre risk för demens, och att risken steg till 37 % vid 60 års ålder.
Vad forskningen visar
I Whitehall II-studien såg man också att de som kontinuerligt sov sex timmar eller mindre hade en 30 % högre sannolikhet att utveckla demens jämfört med dem som sov sju timmar. Åldersbedömningar gjordes vid 50, 60 och 70 år, och majoriteten av demensdiagnoserna — totalt 521 personer — ställdes efter 70 års ålder. Resultaten publicerades i tidskriften Nature Communications, och studien understryker vikten av att följa sömnmönster redan i medelåldern.
Dr. Nicholas Fabiano vid University of Ottawa skrev på X att sömn är viktig för hjärnans rengöringssystem: “Sömn aktiverar hjärnans glymfatiska system för att avlägsna skadliga avfallsprodukter.”
Varför sömnen spelar roll och råd om sömnhygien
Flera studier, bland annat vid Harvard Medical School och samarbeten mellan forskare från Columbia University, University of Toronto och Rush University, har letat efter de biologiska mekanismerna bakom sambandet mellan sömn och demens. Under sömn arbetar det glymfatiska systemet i hjärnan för att göra sig av med toxiner som beta-amyloid och tau — proteiner som kopplas till Alzheimers sjukdom.
Dr. Stella Maris Valiensi, neurolog på Hospital Italiano de Buenos Aires, ger hälsotips för bättre sömn. Hon rekommenderar:
- Regelbundna sömntider
- Att undvika tunga måltider och koffein senare på dagen
- Att begränsa skärmtid
- Att göra avslappningsövningar innan du går och lägger dig
Fortsatt forskning och sömnens roll
Författarna till Whitehall II-studien, bland dem teamet ledd av Séverine Sabia, poängterar att sömnmönster i femtio- och sextioårsåldern bör ses som en möjlig modifierbar och oberoende riskfaktor för demens.
Det behövs mer forskning för att bättre förstå de specifika biologiska processerna och vilken roll sömnen spelar i utvecklingen av kognitiva sjukdomar. Rekommendationer som främjar god sömnhygien bör därför vara en del av folkhälsokampanjer för att förebygga demens i högriskpopulationer.
Genom att följa råd om god sömnhygien och stödja fortsatt forskning kan vi bli bättre förberedda för att skydda vår hjärnhälsa när vi blir äldre. Dessa insatser är inte bara viktiga för att förebygga demens — de kan också förbättra vår allmänna livskvalitet.